När det vänder

 
 
Det blir många tankar här på bloggen om vår resa med Elins cancer, det är stor del av vår värld och vardag. Igår var Elin vaken hela dagen, första gången på väldigt länge och idag vaknade hon och kunde gå igen.
 
De där framstegen är så betydelsefulla för oss alla och framförallt för henne själv. När det känns som jobbigast så kan det har vänt på några dagar och så är vårt liv hela tiden. Dygnets timmar ser olika ut, dagarna ser olika ut. När man tror man nått botten, kan det bli värre och när man ser små framsteg kan det bli ännu större framsteg. Men nu känner jag mig glad och stark igen. Har hittat ny energi och ser fram emot en ny vecka och det känns som det går åt rätt håll igen. Skönt!
 
 
Det ska faktiskt bli skönt att skolan börjar igen både för Philip, men också för alla andra ungdomar. Om vi vill sticka iväg på något kul så är det inte lika mycket folk ute. På något sätt känns det bra att andra går i skolan och jobbar igen och vi fortsätter på vår resa. På semestern blir man ännu mer påmind om allt som inte hon har kunnat göra, vi har ju vårt kvar. Så fort Elin orkar kan vi göra lite små saker. Bara åka till staden och fika är stort för oss. Jag har som sagt inte massa drömmar eller längtar bort, men jag vill att hon ska få komma iväg. Jag har redan levt livet i så många år, gjort så mycket kul, förverkligat så många drömmar så jag är rätt nöjd. För två år sedan var vi med min mamma på Rhodos och för ett år sedan var vi med min svärmor och svärfar på Kefalonia.
 
För mig utgår allt mer från barnen, mår de bra, har de roligt, är de nöjda så är jag nöjd. Jag kan klara mig utan resor och stora utflykter länge, förra året var ju ett galet år för mig då jag var borta massor på resor. Att få gå promenader med mina vänner, att träffas på en kaffe, att få vara hemma osv räcker för mig just nu. Fast jag har faktiskt en Carola konsert som väntar på lördag och sova borta. 
 
Imorgon ska jag vara själv några timmar, det var länge sedan sist. Kalle tar Elin till sjukhuset, Philip är i skolan och det känns underligt att få tid här hemma bara jag. Jag behöver jobba 🙂
 
Nu ska jag ta tag i lite måsten, en hel del bilder behöver redigeras och en massa mail. Så har jag lite inköp jag vill göra här , bäst att passa på när köplusten finns 🙂 och så vill jag säga tack!!!!! jag läser allt ni skriver och det betyder massor!!!
 
Kram Lotta

Kommentarer

Tack för din kommentar, den publiceras efter granskning.

7 reaktioner på ”När det vänder”

  1. Ja vilken resa ni gör och vilken sund inställning du har till det orättvisa som ni råkat ut för. Vi är många här ute som tänker på er och tar del av er resa trots att vi inte känner varandra. Skönt att det finns dagar som är lite mindre jobbiga än andra ibland. Stor varm kram till er!

  2. Hej Lotta och din hela underbara familj,

    Har följt dig under några år. Super blogg. Men blev helt bestört av vad din familj har hamnat i. Vill bara säga att jag är en gamal blodgivare och sist när jag hade lämnat så blev jag så trött av att ha lämnat blod. Men sedan läste jag din blogg om din dotter hur viktigt det är att hon får blod under denna period som hon går igenom. Så vad gör det om jag är trött en dag eller två. Tycker att fler skulle lämna blod så Sverige blir själv försörjande av detta. Kram

  3. Ja, det är så fint att du delar med dig Lotta, för det betyder så mycket.
    Det är en resa som man bara får följa med i, det är ju dagsformen som gäller hela tiden. Å ni gör det på bästa sätt och har fokus på vad som är bäst för både Elin o Philip.
    Jag är själv tacksam för att jag får vara en del i arbetet inom Landstinget, att genom mina erfarenheter vara med och förbättra vården.
    Första helgen i september ska jag till Göteborg på Internationella Anhörigdagen och tala, det känns så stort.
    Jag tror att det är viktigt att vi delar med oss, det spelar roll.
    En fin kväll till er alla!
    Varma kramar Anna

  4. Hej!
    Har följt din blogg till och från i många år och alltid fascinerats av ert hem och din ödmjukhet!
    Skär i hjärtat att din dotter drabbats av cancer. Var länge sen jag kikade in på din sida och jag skänker alla tankar till er!
    Precis som någon skriver tror jag att öppenhet är bra! Att dela!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *