Är du intresserad av min bok maila: info.fyraarstider@gmail.com




TRANSLATE





I STOLT SAMARBETE MED















MIN BLOGGDESIGN ÄR GJORD AV



Totalt antal besökare Besökare online Besökare idag


Hem & Trädgård Allmänt Allmänt




Starta eget, hur börjar man del 1




 
 
Jag får ofta frågor hur man börjar när man ska starta eget företag, vad man ska tänka på och hur man gör osv. Jag kan bara utgå från mig och lite tankar omkring hur jag tänkt så jag tänkte ge lite tips, detta får bli del 1. 
 
I juni för 8 år sedan så jobbade jag en kortare tid på en skola som lärare, jag hade nyligen utbildat mig till lärare i 4 år men kände inte att min kreativitet fick den plats den behövde för jag skulle må bra. Innan lärarjobbet så jobbade jag många år inredningsbutik och tyckte även då om att pyssla hemma men kunde ingenting om datorer och plugg osv. Jag var bara så less på arbetstiderna och den låga lönen och ville göra något annat. Så jag vågade tillslut börja läsa upp mina betyg på Komvux och sedan lärarutbildningen på universitetet. Men efter en tid saknade jag att inspireras och pyssla hemma. En dag när jag var hemma så började jag googla på New England inredning och kom in på en blogg. Jag blev från första stund fast där och kände direkt att det här vill jag göra.
 
Jag startade min blogg Fyra årstider på blogspot och i början var det jättesvårt att veta hur man skulle göra, men vi var ett gäng bloggare som skrev och peppade varandra. Då hade jag en ganska låg självkänsla. Jag har alltid haft lite svårt i skolan att plugga in saker, men när jag började blogga fick jag beröm för kreativa saker som bakning, plantera, inredning osv. Sånt som jag alltid känt att jag är bra på, men som aldrig varit något man har kunnat visa i skolan. Min lärarutbildning hade däremot också stärkt mig. Sedan började jag jobba på en förskola där jag blev så positivt bemött och trivdes jättebra så jag hade bara bloggen som min lilla grej och berättade inte för någon. Bloggen tog mer och mer tid och jag älskade att baka och fota och göra en massa kreativa saker och bara efter ett år så hade den 800 besökare.
 
Då fanns det inte så många bloggar och jag kunde ingenting om fotografering men jag lärde mig genom att öva och testa varje dag. Jag fick varje dag höra att jag var duktig så tillslut började jag tro på det och drömma om att kunna fotografera till tidningar och fota barn. Jag jobbade då 100 % på förskolan och hade inga tankar på att kunna jobba heltid med detta, utan allt var då bara för kul skull. Jag kontaktade företagscentrum i min lilla stad och kom i kontakt med en fantastisk kvinna som trodde på min ide. Där hjälpte de mig med alla papper och helt plötsligt så hade jag eget företag/enskild firma. Det var inte alls svårt när man fick hjälp för jag kunde ingenting.
 
Efter det så kontaktade jag en revisor/ekonom som kunde ha hand om mina papper. Då var det så lite så det skulle lämnas in var 3:e månad. De förklarade för mig hur de ville ha det och det skulle jag klara av.
 
Sedan blev det en tur till banken och starta bankgiro och konto. Jag hade inga sparpengar undanlagt utan tog bara allt lite i taget för detta var inget jag skulle börja jobba med på heltid. Jag startade också en företagssida, men det var inget måste för mig för de flesta läste ändå bara bloggen. 
 
Jag skaffade faktureringsprogram i Visma så jag kunde skriva fakturor och en skrivare. 
 
Sedan så fick jag bara en vecka efter det ett stort jobb som innebar att jag skulle baka hemma och fota bilder och de pengarna investerade jag i en ny kamera. 
 
En skribent kontaktade mig och undrade om vi tillsammans skulle åka och göra reportage och försöka sälja in. Så jag skaffade mig ett riktigt photoshop och lärde mig det enklaste genom att kolla på klipp på you tube och bloggar. Sedan åkte vi iväg och fotograderde med den enklaste utrustningen och när vi kom hem satte vi ihop jobben och skickade iväg till flera tidningar och det blev köpt direkt i både Norge och Sverige. Dessa resor gjorde jag då på min fritid. Jag började också kunna ta betalt för lite loggor på min blogg och små samarbeten och bloggen hade ökat och blivit lite känd och var ingen hemlighet längre. Jag kunde fortfarande väldigt lite om foto, men vi hade så kul och det gick ju bra så allt fick komma lite efterhand. 
 
Efter ett år så kunde jag gå ner till 80% på förskola, sedan 75% och tillslut 50 %. Reportagen på den tiden gick väldigt bra. Jag fotograferade också barnfamiljer och bröllop men kände efter en tid att det var för mycket press och svårt att tjäna pengar på och tog mycket tid. 
 
När jag haft mitt företag i 2 år så hörde en agent av sig som ville sälja mina reportage utomlands och det gick så bra utomlands och i Sverige så då vågade jag äntligen att sluta på förskolan. Då hade jobbat dubbelt i flera år med förskola, reportage, barnfamiljer, bröllop och blogg och kände att det blev så mycket att göra att jag var helt enkelt tvungen att välja. Bloggen var fortfarande bara småsummor det var reportagen som jag kunde leva på. Jag började fota på heltid och det gick bättre än förväntat. 
 
Så mitt tips till dig som vill vidare är att tänk inte så stort. Våga börja med något som känns svårt, men ta bara lite, lite i taget. Man behöver inte hoppa av och köra järnet med det nya på en gång. Nu hade jag turen att ha ett jobb där jag kunde gå ner i tid och det är ju inte säkert alla har. Att ta klivet ut i det okända är det svåraste, men när man väl börjat och gör det man tycker är roligt då går det av bara farten. Jag har inga företagare i min släkt som jag har kunnat vända mig till utan jag har fått lära mig i små steg och ta hjälp. Sedan får man inte vara rädd för att göra fel, för det gör man hela tiden. Det viktigaste är inte att nå mål, jag hade inga större mål i början, bara att ha roligt. 
 
Jag kan väldigt lite fortfarande om kamera och utrustning, jag bara ser hur man tar ett kort. Det är min man som hjälper mig och utan honom så hade det varit svårare. 
 
Så det var lite dagens tips och hur det började för mig. Nu ska jag sätta mig på kontoret och redigera julreportage, om jag orkar. Känner mig lite krasslig och har ingen energi.
 
 Nästa gång får vi gå vidare med vad man mer bör tänka på. 
 
Kram Lotta
 

Mina tankar om 2017




 
 
Jag har inte skrivit på länge om mina tankar, det är som jag måste komma i speciell sinnestämning för att få ut dem. Jag behöver ensamheten.
 
Jag får många frågor om min framtid, vad ska du göra nu, ska det bli någon mer bok osv? Så jag tänkte dela av med mig av mina tankar omkring det år som väntar och hur känslan inför nya året är nu. Det är inte lustigt att ni frågar för jag har alltid haft så mycket jag vill göra, så många mål jag vill uppnå. Kanske rastlösheten i min kropp som drivit mig, nyfikenheten att kolla om det går, glädjen att vilja upptäcka osv och ni har alltid funnits med och gett mig stöd och pepp.
 
Innan Elin blev sjuk hade jag startat resan mot mitt bästa jag. Jag har hade under åren utbildat mig, mina barn hade blivit större (mer tid till mig) startat företag, lärt mig fotografera utan utbildning, fått framsidan på en tidning (en dröm för mig) , fått två agenter som säljer mina reportage/bilder utomlands, fotat brudpar och barnfamiljer, gjort reportage utomlands, fått göra en bok om bloggen och mitt liv, föreläst om min resa och hur jag utvecklats, blivit årets nyföretagare i min kommun, fått en av sveriges största bloggar osv. jag var klar med många av mina drömmar och mål och var istället inne på resan mot mitt bästa jag ....kroppsligt och själsligt.
 
För mig innebar det att äta bra mat (lchf blev det för mig) att röra på mig flera dagar i veckan ( gick ner -18 kilo) att ge mig mer tid (att jobba på ett sätt som gör jag kan ha en lugnare vardag och att ta hjälp med städningen här hemma, kunna jobba med mer med bloggen) att få upptäcka (resor både privat och i jobb) men framförallt att tänka bra och snälla tankar och utvecklas som människa. Jag hade kommit långt på den resan och jag var forfarande på väg. Det är heltidsjobb att ta hand om sin kropp och sin hjärna som ständigt förändras. 
 
Så pang 25 maj 2015 fick Elin, min dotter 16 år då..leukemi. Cancer. Allt stanande upp och fokus låg på att ta hand om familjen, få Elin frisk, få lillebror att må bra, få våra familjer att känna hopp, få en vardag som fungerar och inte låta "cancerdjävulen" ta vår hjärna och göra oss psykisk sjuka. Ge oss en meningsfylld vardag som gör att vi känna glädje. Det har gått 1 år och 7 månader på denna resa och nu kan jag säga vi klarade det. Jag mår bra igen, Elin mår bra, Philip och Kalle mår bra. Vi har det bra, livet är som vanligt även om det påverkat oss. Elin blir friskförklarad om 5 år och 11 månader och fram till dess kan vi bara välja att leva så bra vi bara kan. Ge cancern kärlek så den inte vill visa sig och bor i sin håla. 
 
Men livet har ändrat oss, våra erfarenheter av att se sitt barn så sjukt har ändrat oss, cancern har ändrat oss och numera lever vi ännu mer i nuet. Att få leva och finnas här är det enda som betyder något för oss, det är kärnan av allt. Jag har inte så många mål just nu med företaget...jo det finns ju en hel del jag vill förändra men jag har inte så bråttom längre. Jag känner mig inte lika rastlös. Dels för att jag uppnåt redan många av mina drömmar med mitt företag, dels för jag har det så himla bra där jag är just nu.
 
Skillnaden nu och innan Elin blev sjuk är att jag jobbar mer med bloggen som företag än med mina reportage och det trivs jag bra med. Jag har inte skrivit på de avtal som tidningarna kräver i Sverige och som jag berättat om innan så jag jobbar bara med mina agenter i Stockholm vilket gör att jag levt på gamla bilder i flera år som säljs främst i Tyskland och gjort att jag inte behövt fota reportage när Elin varit sjuk. Min blogg har bivit ett heltidsjobb som jag utvecklat tack vare att ni vill komma in hit och läsa. 
 
Så min framtid , mitt 2017 kommer fortsätta med att jag jobbar med bloggen och att fota en del bilder till företag. Jag kommer också börja att fota mer reportage igen som säljs genom mina agenter i Stockholm. Lite så kommer det bli jobbfronten. Sedan har jag inga mål att bloggen ska bli ännu större, att jag ska tjäna ännu mer pengar, att jag ska få ännu större placeringar i tidningar osv. Utan allt ligger på det sjäsliga planet. Jag har det bra som det är nu och kan det fortsätta så är jag jättenöjd och glad för det. 
 
Min önskan och mitt fokus kommer ligga på att fortsätta på resan mot mitt bästa jag och det innebär att mitt fokus kommer ligga på att fortsätta ge min kropp bra mat (Lchf, men gärna mer vegetariskt) , jag vill ge min kropp mer träning ( jag kommer köra x-fit 2 dagar i veckan istället) springa och gå promenader betyder mycket för mig, jag vill vara ute i naturen så mycket jag kan, jobba med det jag älskar dvs. mitt företag och kunna styra min tid, se solen på dagarna, jag vill umgås med människor, ha tid med vänner. Jag vill bjuda på mer middagar här hemma, ge tid till min familj. 
 
2017 ligger som ett oskrivet blad som ska fyllas med att ge mig och min hjärna goda tankar. Jag önskar att kunna resa lite mer igen, jag vill gärna upptäcka mer med min familj. Sedan drömmer jag också om att hitta något som jag skulle kunna sälja för att gynna barncancerfonden. Så det ska jag jobba för. 
 
Så lite så här tänker jag inför 2017, jag ska fortsätta på resan mot mitt bästa jag. Kroppsligt och själsligt och leva i nuet. Ta dagen lite mer som det kommer och vara evigt tacksam att bara finnas här. Jag är så glad att livet gett oss en andra chans. Att få vakna på morgonen och veta att alla finns här, är den bästa gåvan. Sedan ska jag ge min kropp och mina hjärna de bästa valen för att orka och känna harmoni. Lite så tänker jag mitt 2017.
 
Man ska bjuda kroppen på något gott så att själen har lust att bo i den.
 
Kram Lotta
 
 
 
 

Dessa avtal som förstör




 
Jag har tänkt länge att jag ska berätta för er varför jag inte jobbar med reportage lika mycket längre, jag tror de flesta inte vet varför och ibland får jag frågar på instagram "vad jobbar du med?" Vi börjar lite längre tillbaka för att ni ska få en helhetsbild, ni som inte varit med från början.
 
Juli 2008 startade jag den här bloggen, då kunde jag ingenting om varken bloggande eller fotografering. När jag hade bloggat ca 1 år så var det många som sa att jag var duktig på att fotografera och 2009 startade jag företag som fotograf. Det var ett stort steg för mig. Jag hade som vuxen utbildat mig till lärare och jobbade på förskola som jag älskade. 
 
De allra första jobben/ reportagen som jag fotograferade tillsammans med mina skribenter sålde direkt till svenska, norska och danska tidningar. Vi var överlyckliga för responsen. Det var lätt att sälja och man fick bra betalt och vi lärde oss hur man skulle fota, styla osv på vårt sätt och jag var så lycklig över att få göra dessa reportageresor. Jag jobbade dubbelt i många år, men fotograferingen gick bättre och bättre och även bloggen så 2012 tog jag först tjänstledigt för att jobba med mitt företag och sedan kom jag aldrig tillbaka.
 
 
 
När jag släppte förskolan helt så rullade företaget som bara den, det gick jättebra. Jag sålde nästan allt jag fotograferade och även bloggen började dra in lite pengar. 
 
2013 hörde en av Sveriges största bildbyråer av sig och ville sälja mina reportage utomlands. Jag skrev avtal med dem. Efter tag kände jag att jag ville utveckla bloggandet lite mer och reportagen lite mindre och så blev det. Jag sålde reportagen i Sverige, (tex. var jag Lands största fotograf för några år sedan) och hos ena agenten som sålde i Norden och  hos den andra i Tyskland ( där låg jag också bland de fotografer som sålde bäst ).
 
För mig började resan mot mitt bästa jag och i den resan ingick det att ha ett liv som jag trivs med och mer tid. Att kunna vara mera hemma och få styra sin tid var en dröm för mig. Jag hittade mer och mer möjligheter att jobba med bloggandet och under de sista åren började företag och Pr byråer att mer och mer jobba med sin reklam genom bloggar. Innan Elin blev sjuk så jobbade jag ca 50%  med bloggen och 50% med reportagen. Det gick sämre och sämre att sälja i Sverige men i Tyskland däremot sålde jag nästan allt jag gjorde. De har en större marknad för tidningar och älskar mina lantliga bilder. 
 
Sedan blev Elin sjuk förra året i maj i leukemi och jag insåg att nu kommer inte jag klara av att åka iväg och fota reportage när hon är så sjuk, jag fick helt enkelt tänka om och utveckla bloggandet att bli ett heltidsjobb under tiden i kombination med vab. Så blev det också. Bloggandet har också de senaste åren blivit mer erkänt att kunna leva på och många stora företag hör numera av sig till mig och bloggen är en av de största inredning och livsstilsbloggar i Sverige.
 
Nu när Elin är friskare igen så hade jag tänkt att börja fotografera reportage igen, men det som har hänt under tiden hon var sjuk sätter stopp för den framtiden och de underbara åren jag var ute och gjorde mina reportage. Nu har nämligen Bonnier, Aller Media, Egmont  här här  här  m.m bestämt att frilansare ska skriva på avtal där de köper rätten att äga reportagen och bilder över tid och kunna använda bilder om och om igen i alla deras tidningar, på nätet osv dessutom har arvodet minskat. Detta har medfört att väldigt många fotograferar, skribenter osv vägrat skriva på dessa avtal och står nu utan jobb. De som skriver på får fortsätta under skitavtal som jag vägrar gå med på. Jag är en av många som säger nej till detta. 
 
Så lusten och glädjen att fortsätta fotografera reportage har tyvärr till viss del försvunnit, men jag har ändå känt att jag längtar ut att träffa människorna på mina resor och få vara kreativ. Så nu har jag istället valt att sälja mina reportage genom mina två agenter som säljer i Norden och Europa. De tar 50% av intäkterna så det är inte lika lönsamt för mig och jag kan inte styra på samma sätt i vilken tidning reportagen hamnar i.  Detta är ändå den enda utvägen om jag vill fortsätta hålla på med detta. Detta avtal kan jag däremot när jag vill avbryta och jag äger alltid rätten till mina egna bilder. 
 
Så nu vet ni lite varför jag mest kommer finnas här på bloggen och inte vara ute och fotografera reportage lika mycket. Det går helt enkelt inte att leva på det längre. De fotografer som valt skriva på dessa skitavtal kanske inte kan överleva på något annat sätt och fortsätter men jag vägrar ge min upphovsrätt till dem för all framtid. Jag får helt enkelt hitta andra vägar. 
 
 
 
 
Jag har inte lika många mål och drömmar som innan Elin blev sjuk, mitt mål just nu är att vi har det bra, att får leva. Att njuta av stunden, den här dagen och så länge mitt företag går bra är jag nöjd. Jag behöver inte fota reportage just nu även om jag älskar det och jag har istället tid att fundera lite på min framtid. Kanske jag i framtiden kommer utveckla något som kommer gynna barncancer. Så länge bloggen ökar och jag kan jobba med den så är jag otroligt tacksam och glad för det. 
 
Så då vet ni lite hur det ligger till. Det är en sorglig utveckling som har hänt , så många duktiga fotografer, stylister ,skribenter som jag känner som gått vidare och jobbar med andra saker. I tidningarna kommer de reportage att synas av dem som valt att skriva på. Jag förstår att alla har inte den möjligheten att säga nej, men jag har det och jag vill vara fri som fågeln och bestämma över mina bilder och mina verk. Jag kommer därför i framtiden att mest jobba med bloggen och andra projekt och göra reportage för det är så roligt och då sälja dem genom mina agenter. 
 
Bilderna ovan kommer från fina bloggaren Sallys hus här och reportaget har trycks i Leva och bo och fanns i helgens nummer. En av de finaste människor jag känner. 
 
Ha det fint!
 
Kram Lotta
 


Fotograf - Malin Wahlin



Välkommen till Fyra årstider min dagbok på nätet. Min önskan är att få ge dig en stund avkoppling med inspiration genom mina bilder och texter. Jag lever på landet tillsammans med min älskade familj. Jag tycker om att vara i naturen, jobba i mitt företag, hålla på med inredning och pyssel, träna, mode, fika med vänner, resa och äter lchf - 18 kg. I maj 2015 blev min dotter sjuk i leukemi.

Jag jobbar också som fotograf och kreatör genom mina reportage i Sverige och resten av världen.

Vill du kontakta mig på mail: info.fyraarstider@gmail.com



Allmänt
Altan mot pool
Badrum och tvättstuga och walk- in- closet
Bakning
Barnrum & Tonårsrum
Blommor
Boken Fyra årstider
Butiker
Cancer
Fotografering
Fotografering brudpar
Fotouppdrag
Föreläsning - workshop - inspiratör
Företaget
Hall
Hemma på landet
Hälsosammare liv/LCHF/träning
Hönshus
Höst
Inredning
Jag och familjen
Jul
Katten Findus
Kontor och pysselrum
Kök
Köksträdgård
Matlagning
Matsal
Min dag
Orangeri
Outfit - kläder/skor/smink/behandlingar
Planteringsbänk/Utekök
Pool
Reportage
Resor
Safta och sylta
Samarbeten butiker/företag
Skafferi
Sommar
Sommarstuga
Sovrum
Tankar om livet
Trädgård
Trädkojan
Tvrum
Tävling
Uterum och utekök
Uthus/källare/skola
Vardagsrum
Verkstad och arbetsrum
Vinkällare
Vinter
Vår
Årskrönika





I STOLT SAMARBETE MED








ÅRETS NYFÖRETAGARE

Årets nyföretagare i Mjölby kommun 2014






RSS 2.0